Charlotte ♥ Sydney

Nu sitter jag har vid datorn och ar utmattad. Det ar varsta nedjacket eller vad man nu kallar det efter den adrenalinkick som jag har fatt idag.

Pa natten sa vaknade alla i hela boendet klockan 3 for att nagon hade bestamt sig for att det var ett smart drag att laga mat kl 3 pa natten och sen lamna maten pa spisen sa att den branns. Skitsmart. Hur som helst. Vi somnade om och jag vaknade kl 7. Gick upp och la mig i var soffa (som jag och Daniel har i var lilla "lagenhet") och skrev i min dagbok. Sedan at vi frukost kl 8. Fixade sa att vi fick var riktiga lagenhet som vi skulle ha. (Bakgrundshistoria: Jag och Daniel hade forst ett dubbelrum med delat badrum men vi blev avundsjuka pa Angelicas och Mickans gigantdubbelrum med badrum och hall och typ allt sa vi bytte till detta. Men det rummet som vi skulle ha hade inte blivit stadat sa vi fick ta ett annat under tiden tills stadarna kunde stada det dagen efter. Vi ville ha just det for det lag precis bredvid Sickan och Pannkakan.) Sen gick vi ut och satte oss och vantade pa bussen som skulle ta oss till Bungy Jump-stallet. Nervositeten bubblade upp lite men det var bara roligt.

Efter ett tag kom bussen och vi alla fyra begav oss till AJ Hacketts bungy jump-plats. Dar fixade vi med alla papper och jag rakade fa reda pa min vikt (fan ocksa) som jag forsokt halla mig undan fran (med framgang) i snart 5 ar. Hur som helst. De sa "ga upp nar ni ser att de har hangt ned linorna". Sa vi vantade pa det och nar vi sag att de var nere sa borjade vi traska uppat. Btw sa sag vi en varan pa vagen upp (odla) coolt. Och redan halvvags upp (det var en massa trappor) sa kande jag "varfor gor jag det har? herregud" men jag tog mina stapplande steg upp till toppen dar tva killar vantade. De satte genast igang med att knyta fast linor vid mina fotter och jag sag ned mot botten (50 m ned) och kande ater igen ganska mycket angest. Herregud, det var sa himla jobbigt att ga fram till avsatsen. Killen bredvid mig sparkade pa mina halar for att han tyckte att jag gick for langsamt, haha. Men jag gjorde det och sen gick allt jattefort. Han sa "Nu kor vi. 5...4...3...2....1..." och sen hoppade jag. Det var sa himla harligt! Inte alls laskigt som jag trodde att det skulle vara. Det var bara en jatteskon bra kansla. Jag skrek som tusan men det var bara pga sjalva hoppet fran avsatsen (som var jobbigt) men sedan var det bara roligt. Angrar det inte nagonstans. Jag rekommenderar verkligen som sagt alla att gora detta. Sa himla kul! Gar knappt att beskriva.

Kopte en bild fran foretaget bara for att jag alskade den. Kostade 15 dollar men jag tyckte att den var vard det.

Akte iaf hem snabbt. At min lilla nutellamacka och ett apple och gjorde mig redo for nasta aventyr pa resan.

Lite over 11.30 kom bussen och plockade upp oss. Var jattespand for jag tankte "nu hander det verkligen, shit shit shit, shit!". Bussen stannade utanfor deras kontor dar chaufforen sa att vi skulle fa stanna i ca en timme for att gruppen innan oss inte hade kommit ivag annu. Vi fyllde i lite papper och fick sedan ga ivag till shopping mall for att fordriva tiden lite. Hittade nagon souvenir har och var, hehe. Men sen gick vi tillbaka till kl 13.00. Fick vanta i sakert 2 h till. Spelade lite fotbollsspel och liknande men till slut sa blev vi lite uttrakade. Men nar vi var som trottast sa kom de antligen tillbaka, yeah! Nu var det var tur. Vi taggade till oss och jag blev introducerad till min "kille" som skulle sitta fast pa min rygg, hehe. Vi filmade lite introduktioner till min DVD och inte efter manga minuter sa satt vi i bussen pa vag till flygplatsen. Aah, nu hander det.

Min kille sager till mig "Nu ar det tva minuter till flygplatsen". Snart sa hoppar vi ur bilen med vara selar hangandes och slangandes och gar bort till ett litet rum. Dricker lite vatten och hoppar sedan in i planet. Planet borjar aka och snabbt som attan sa ar vi tusentals meter upp i luften. Borjar kanna nerverna krampa och svettiga handflator. Usch usch, varfor gor jag det har? Just nar vi kanner att "nu borde vi hoppa snart" sa sager de. Nu har vi natt 9000 feet och vi slapper av tva stycken och sen aker vi vidare upp till 14000 feet. Herregud, ska vi annu hogre? Aker uppat. Angest, svett och anstrangda leenden flockas tatt. Jag ska hoppa sist sa nar vi antligen har natt 14000 feet sa maste jag se bade kinesen framfor mig och Angelica hoppa. Men nar vi val ska hoppa ut ur planet korsar jag armarna, lutar huvudet bakat. Och allt gar jattesnabbt, som med bungy jumpen. Helt plotsligt sa ar vi i luften och den tranger ut alla kroppsvatskor i ansiktet. All saliv i munnen hoppar ut och alla gangar blir snustorra men fy vilken upplevelse. Vi faller i over en minut men det kanns som 10 sek. Sa himla skont och allt man kanner ar tyngdloshet. Coolt. Vi aker genom ett moln och jag slutar andas for att jag inte vet om man ska andas in moln. Haha, tyvarr kunde jag tydligen inte tanka klart.

Nar vi efter en kort sekund faller upp fallskarmen sa kanner jag forst bara smarta for att den sitter at sa hart men sen.. gud vilken utsikt, och vilken harlig kansla. Jag flyger. Jattecoolt. Jag vill hoppa igen! En kansla som egentligen inte kan beskrivas, bara upplevas. Ni borde verkligen testa pa detta ni dar hemma. Jattehaftigt!



Fler bilder pa facebook. Checka de andras ocksa for jag hann inte lagga upp bungy jump-bilderna!