The Girl Is Back In Town

Nu är jag hemma. Har fortfarande problem att återstalla skrivandet med åäö så ursäkta eventuella felskrivningar.

Jag ville egentligen inte hem. Skulle väldigt gärna stanna ett par veckor men det var ändå skönt att komma hem till min säng och ett eget rum. Det var hur skönt som helst att sova i natt. Jag sov cirka 16 h och jag är fortfarande trött. Haha.

Dagarna innan jag kom hit var jätteroliga. Vi gick ut på "Le Loft", det enda stället i Costa Rica där man faktiskt behöver visa leg. Haha. Men det var jättekul iaf, mycket folk och om ni tycker att det är varmt att dansa på de svenska klubbarna, think again. Jag svettades som en gris! Men som sagt, kul iaf. Gick och lade oss rätt sent men vaknade ändå klockan 8 nästa dag. Det är svårt att sova längre än detta då det blir skållhett och väldigt ljust.

Åt mina peanutbutter and jelly-mackor och spenderade dagen vid poolen och solen. Tog bussen till San José och hade lite problem men Continentals personal sa att om vi åker tillbaka till staden och checkar in via internet (Web Check-in) och kommer tillbaka så kan vi få gå in och vänta där inne så det gjorde vi. Dock var vi hungriga så vi åt även på McDonalds. Sedan när vi kom tillbaka så visade det sig att all personal på Continental hade gått hem förutom en receptionist som sa att vi inte kunde lämna väskorna där. Så allt var förgäves, hehe. Men vi slog oss ned på fyra stolar och satte upp vår lilla camping på golvet med hjälp av våra gigantväskor, Issas poncho, sidensovsäckar och sjalar (eller vad man nu kallar dem). Jag hade även min lilla fiskehatt att ha för ansiktet så att man slipper ljuset. Och trots detta fick man höra ännu ett "Hola Guapas", då brast asgarvet ut.

Fortsättning följer för jag måste gå och duscha nu. Detta på grund av att jag sov till klockan 14.00. Jet lag people.

Nemen, se dar!

Ok, jag vill inte klaga pa sant egentligen men vad hander med kommentarerna people!? Har hander det grejer men inga reaktioner. Ni maste vara apatiska dar hemma i soffan.

Nu ar vi iaf i Jaco igen och vi bor pa samma hotell som forra gangen. Det heter Hotell De Haan och har en mysig men valdigt varm pool och tva hangmattor bredvid. Lite surt ar att det inte finns nagon A/C och eftersom det ar spyhett pa natterna sa dor man. Natalie vackte mig mitt i natten for att flakten var dod sa vi gick ut med lakanen och sov i hangmattorna. Det var grymt skont. (Ps. det springer runt en hudfargad odla pa golvet framfor mig, hehe, inte nagot man ser varje dag, forutom i Costa Rica).

Klockan ringde 4.00 men vi snoozade till klockan 4.10. Fixade ordning allt men det var stromavbrott i hela staden sa vi hade det lite svart i det becksvarta. Sprang till busshallplatsen som vi inte visste var den var men vi forsokte. Tva gubbar ville ge oss "shelter" men jag nekade bestamt och sprang vidar (bra Lotta!). Hittade bussen efter mycket om och om men sov som en liten "bobblehead" halva vagen (3 h). Kom till San Jose och akte taxi runt till olika ambassader. Blev problem da ingen berattat for oss eller Natalie rattare sagt, att det kostade 131 dollar for ett javla (ursakta spraket) visum. Sa dar stod vi med endast 40 dollar och inget visum.

Ringde Claudio (en "ledare" av volontarorganisationen) som var den enda vi kande i San Jose. Forst forsokte jag fa lite "refunds" for att det hade blivit sa mycket krangel i borjan men han ville icke. Inflik: Vi har betalat cirka 500 kr var for mycket bara pa grund av att det blev sa mycket strul med organisation. Dar i inraknat hotellnatter, taxiresor, bussresor osv. Men sedan gick yrkandet over till desperation och han blev jattetrevlig och sa att han kunde lana ut 100 dollar. Men vi kunde inte fa dem pa nagot satt och ambassaden stangde om en timme. Panik panik, men han erbjod sig att komma dit med pengarna. Men da hade Natalie pratat med sin pappa som hade pratat med typ den hogsta chefen pa ambassaden i Guatemala och de hade sagt att det var 90 % chans att hon klarade sig forbi alla kontroller i USA. Sa hon tog sina chanser/risker for de ville inte blanda in annu fler i det har kaoset. Sa nu far vi hoppas! Det enda ar om det ar en skitgrinig idiot som inte ville slappa in henne men da ar det varsta som kan handa att hon far stanna pa flygplatsen i 3-4 dagar. Inte sa kul... Men, ja.. Vi haller tummarna, men jag ar overtygad om att det kommer att ga bra.

For ovrigt sa har jag shoppat jarnet idag! Wiie, har hittat sa himla bra saker till alla. Ar helnojd...

Massor av kramar fran hon som gillar kommentarer men som egentligen inte vill klaga men hon tycker att den har bloggen mycket ar for er skull sa tagga till grabbar! Hehe :)

1:a april mina vanner

Haha, assa jag borjade skriva ett aprilinlagg med varsta historian om vaskryckning och forlorat pass. Men jag fick sa himla ont i magen nar jag skrev sa jag kunde inte fullfolja det. Sa ni far helt enkelt sta utan ett aprilskamt. Jag tror att ni klarar er?

Annars kan jag beratta att planerna ar andrade (annu en gang) och imorgon eftermiddag aker vi tillbaka till Jáco eftersom det var en lite storre och "battre" stad. Har ar det jattefint men lite avsides och inte manga restauranger och shoppingmojligheter. Darfor kandes det bast att aka tillbaka. Dock aker jag och Natalie till San José pa fredag och hamta ut hennes nya pass men vi kommer hem igen samma dag. Men det gar sakert bra.

Soligt vader och tunna svettiga klader ar vad som fyller min dag! Sol och bad i mangder samt lite smatt med shopping nar solen inte star som allra hogst.

En annan rolig grej ar att varje skymning sa befolkas gatorna av svartrodgula krabbor som springer over for att komma till vattnet. Flera tusen blir sakert pakorda varje natt/kvall. Sa det ar squashade krabbor over hela vagarna. Jattemysigt.

En annan rolig grej ar att jag ar forkyld!

En annan rolig grej ar att vi ska shoppa lite till! Sa tack for mig.

Ps. ingen tackning i den delen av landet vi ar just nu om ni undrar varfor jag inte hort av mig per mobil.

Kram


RSS 2.0